Sjuk

Har avverkat 4:e sjukdagen hemma i mitt sovrum i mammas kök. Läst ut en bok och börjat på nästa. Hört Elisabeths gråt från vardagsrummet och känt mig aningens usel. 


Mamma min har hållit ställningarna sedan vi åkte på semester för tre veckor sen. Helt otrolig. 

När vi kom hem för två veckor sen sjukskrevs vår assistent i två veckor. Det var tufft. Sen hade Elisabeth två undersökningar inbokade på sjukhuset, varav en av dem krävde sövning. Hon hade svårt att hämta sig från narkosen och behövde vårdas i tre dagar på sjukhuset, vilket alltid är en anspänning. Hennes senaste vistelser där har inte varit särskilt positiva. Det var faktiskt ett tag som jag kände att Elisabeth kände sig trygg på sjukhuset. Men numera är hon i fara där. Fara för smittor och ingrepp som tar ner henne i en ond spiral. Det enda positiva i det hela är vår familj som är så sammansvetsad. När vi är tillsammans så känns allt bättre. 

Kan inte fatta att det kommer hantverkare på måndag och börjar renovera badrummet i vår lägenhet, alltså mitt, Andreas och Elisabeths eget hem!! Det betyder att vi kan börja inflyttningen i slutet på månaden. Jag har lite svårt att tro det. Här har vi vant oss vid att inte orka någonting. För det är så jag känner mig. Den underliggande stressen tar ut sin rätt i min kropp. Efter en vecka sen vi kom hem från vår okomplicerade enkla tillvaro på Fuerteventura, så bombarderades jag av verkligheten. Att bo i ett kök. Att ha alla mina kläder ligga framme bredvid mikron och brödrosten. Att sova på en madrass mellan diskhon och kylen. Jag fick en nästan klaustrofobisk känsla. Luften gick ur mig. Några dagar senare började sjukhus vistelsen och efter det blev jag förkyld. Och fick den mest aggressiva svampinfektion jag upplevt. Kroppen strejkar helt enkelt. 

Behöver bo några år i vårt eget hem i lugn o ro för att kunna komma ifatt mig själv igen. För att hitta kreativiteten, gästfriheten. Kunna förverkliga små vardagsdrömmar, som att prova ett nytt recept, skaffa en tavla av favorit konstnären, köpa helgblommor... Stänga dörren om mitt eget sovrum. Baka en kaka. I mitt kök. 

 




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

elfmom.blogg.se

Ett försök att gå vidare efter min dotters bortgång. En berättelse om en flickas hårda kamp mot en obotlig sjukdom och hur det varit att vara hennes mamma. Till minne av min älskade Elisabeth 💗28/2 2013- 💔20/2 2017

RSS 2.0